Dirk Steffens – The Seventh Step

6 Jan

Dags igen för ett Freitagsfleisch eller det som vi i Sverige kallar Fredagsfläsk.

Vi får ta oss an lite krautrock nu efter julens alla sorters kraut. Sauerkraut, Rotkraut, Eva Braunkraut hör julen till men nu ska det ut och kommer inte tillbaks förrän ungarna börjar sälja jultidningar i mars eller som senast när butikerna julskyltar i augusti. Har skrivit om krautrock här på Gamla Skivor tidigare. Egentligen hör väl krautrock-epitetet främst till den lite proggigare änden av skalan och gärna lite art-rock. Avantgardistiskt ska det vara. Åtminstone från början. Efterhand räcker det med att man har en elgitarr och har en moster som har en andelsstuga på Rügen. Som vanligt i dagens samhälle urvattnas begreppen efterhand. Kolla bara på hur slarvigt man använder ordet arbetarparti.

Jaja, jag är inte den som är den utan använder begreppet krautrock lika frikostigt som alla andra. Dirk Steffens soloplatta The Seventh Step är en krautrökare från 1976. Krautrökare eller krautmonster är ord som med fördel slarvas med på auktionssajten för att pressa upp priset något lite ytterligare. Både du och jag vet att det här egentligen är helt vanlig tysk hårdrock och inget annat.

Gitarrpålägg

Gitarrpålägg

Dirk Steffens var ett tag gitarrist i Birth Control. De var faktiskt i egentlig mening mer av ett krautrockband. Nåja… Dirk lämnade Birth Control och började spela in sin solodebut 1975. Till sin hjälp tog han skotten Ian Cussick som varit med i Lucifer’s Friend ett tag och musikanten Rolf Köhler vars enda merit dittills verkar ha varit att han kom från Hamburg. Skivan var klar 1976 och släpptes på tyska etiketten Nova.

The Seventh Step betyder på svenska det sjunde steget. Om du inte är bekant med så basal engelska så känner du åtminstone kanske till vilket det sjunde steget är då du med hjälp av ett tolvstegsprogram ska försöka ta dig ur ditt missbruk. Det sjunde steget är att be.

Dirk Steffens släppte en platta till under eget namn. Sedan tog han steget bort från scenen och satte sig till rätta bakom mixerbordet. Det är kanske också där han lämnat djupast avtryck. Han producerade Accepts andra (I’m A Rebel) och tredje (Breaker) skiva. Det du!

Musiken är ganska renodlad hård rock blandat med hårdrock av modell -76. Lätt touch av disco på de tristaste spåren, svår form av ös och sväng på de bästa låtarna. Trioformatet fungerar rätt bra för en kille som är gitarrist. Inget lull-lull ingen som skymmer sikten. Han är en rätt kompetent gitarrist också, den där Dirk. Det är mycket gitarr, man har inte hållit igen med påläggen, men det gör inget när det är bra framfört.

Bästa spåren är Just A Game (som du med fördel ser här under), Things And Thoughts, Light Is On och Right On, Woman.

Så kan det gå. Långhelgen är snart slut och kvar finns bara en vanlig korthelg. Gör vad du kan av den, snart är det måndag igen. Trevlig helg!

Annonser

4 svar to “Dirk Steffens – The Seventh Step”

  1. Cuby januari 15, 2012 den 2:46 e m #

    Killerplatta!

  2. Jassa augusti 22, 2012 den 5:24 e m #

    Eminent kåseri. Eminent skiva.

    • gamlaskivor augusti 22, 2012 den 6:10 e m #

      Eminent läsekrets!
      /Gamla Skivor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: