Focus – Moving Waves

Veckans lågvattenmärke är passerat, hoppas vi, och på vägen upp möter vi Fredagsfläsk!

Holland eller Nederländerna, detta land byggt av sjöbusar och drogliberaler. Stora bullriga gubbar med krulligt hår och med gyllene ring i örat. Piprökare och försäljare av sexleksaker. Skepparexamen i mellanstadiet, tulpaner och träskor. Se där några av de saker som vi alla förknippar med Europas vilda väster, Holland (eller Nederländerna). Vi får heller icke glömma hur mycket Holland har betytt för svensk bilindustri. De tillverkade de mest fantastiska Volvobilarna och gav Saab nådastöten.

Från Holland kommer Focus och nu vet både du och jag att det kommer minst ett namn som bland annat består av ett ”i” följt av ett ”j” och minst ett namn som innehåller två ”k” i rad. Ingen idé att skjuta upp det som komma skall. Thijs Van Leer spelar orgel, flöjt och övrig klaviatur. Jan Akkerman spelar gitarr. Så typiska namn att man tror det är på skämt. Som om alla svenskar skulle heta Jöns Nilsson och Karl Johansson. Både du och jag vet ju att typiska svenskar heter Filippa Reinfeldt och Kurt Wallander.

Moving Waves är den andra plattan från Focus och den kallas ibland, fyndigt nog, Focus II. Den kom 1971 och betraktas av många proggfanatiker som ett måste i skivamlingen. 

Om det var krångligt att begripa engelskan på förra veckans Scorpions-platta är det inget man behöver oroa sig över idag. Öppningsspåret och skivans stora hit Hocus Pocus sjunges med hjälp av den gamla jodel-teknik som är så vanlig i de Nederländska alperna. Eller är det glada kvittret bara vanlig holländska? Strunt samma. Bra driv i gitarren och en trummis som orkar hänga med i tempot. Det är väl också egentligen främst denna låten som gör att skivan platsar som ett Fredagsfläsk. Hocus Pocus var förresten med i en reklamfilm för fotbollsskor härförleden.

Resten av A-sidan är ganska avslagen historia om du frågar mig. Men hämnden är ljuv och på B-sidan smäller man till med en 23 minuter lång dänga kallad Eruption. Har du tid över kan du lyssna på den HÄR. Nu får killarna att göra! Orgel och gitarr. Synkoper, arpeggion och andra musiktermer kan användas för att beskriva det som händer.

Genren är progressive och då vet vi att det handlar om tunnhåriga killar som ändå odlar långt hår. Nuförtiden bär de oftast någon huvudbonad och klassisk musik är deras inspirationskälla.

Helgen är min inspirationskälla och imorgon ska det åkas över sundet efter vatten. Det skall bli härligt. Hoppas att du får en fin helg du med!